En ny tid, nya utmaningar – en antologi om jämställdhet
Utredningens sjunde skrift är en antologi om jämställdhet och familjebildning med nio olika bidrag från forskare inom ekonomi, sociologi, demografi, medicin och genusvetenskap, men även från kulturdebattörer, opinionsanalytiker och civilsamhället. Utgångspunkten är en paradoxal fråga: hur kan djupgående skillnader mellan kvinnor och män bestå efter decennier av internationellt sett progressiv familje- och jämställdhetspolitik? Läs mer
Sverige har länge betraktats som ett av världens mest jämställda och familjevänliga länder. Kvinnors arbetskraftsdeltagande är högt, föräldraförsäkringen generös, barnomsorgen väl utbyggd och möjligheterna att kombinera arbete och familj goda.
Ändå kvarstår betydande skillnader i inkomster, i fördelningen av obetalt hem- och omsorgsarbete och i föräldraskapets ekonomiska konsekvenser. Kvinnor har sedan 1990 högre utbildningsnivå än män, men löneskillnaderna består. Inom flera områden – politiskt, socialt och i synen på familj- och parbildning – ökar skillnaderna i stället för att minska. Antologins syfte är att belysa dessa dimensioner och bidra till en fördjupad diskussion om de mekanismer som formar kvinnors och mäns livsvillkor.
Jämställdhet och barnafödande har framför allt diskuterats utifrån möjligheten att kombinera arbete och familj. Antologins bidrag utgår från att beslutet att få barn fattas i ett betydligt större sammanhang. Det formas av ekonomisk trygghet och arbetsmarknad, men också av förväntningar på vem som tar ansvar för barnet, av vad föräldraskapet innebär för friheten och karriären, och av hur relationerna mellan kvinnor och män ser ut. Normer, digitalisering, synen på sexualitet och växande värderingsskillnader mellan unga kvinnor och män hör till samma bild.
I skriftens första del diskuterar Ann-Zofie Duvander, Anne Boschini och Maria Stanfors de ekonomiska och institutionella villkoren för familjebildning – föräldraförsäkringen, ekonomisk jämlikhet och barns indirekta kostnader. I skriftens andra del diskuterar Anna Björklund, Meghan Donevan, Per Rosencrantz och Ulla Waldenström hur kulturella, sociala och teknologiska förändringar påverkar relationer och barnönskan. I den tredje delen skriver Beatrice Nordling om det minskade barnafödandet ur ett feministiskt-ekonomiskt perspektiv, och Åsa Hansson och Kristoffer Lundberg prövar uppfattningen att kvinnor är mindre riskbenägna än män.
Bidragen ger inte ett gemensamt eller enkelt svar, och det är inte heller antologins syfte. Tillsammans visar de att sambandet mellan jämställdhet och barnafödande är mer mångfacetterat än frågan om hur föräldraledigheten delas eller hur mycket kvinnor och män arbetar. Det handlar om ekonomi och omsorg, men också om relationer, normer, trygghet, sexualitet, teknik, värderingar och risktagande.
Den fråga antologin ställer är därför inte om jämställdhet leder till fler eller färre barn, utan vilka villkor som behöver finnas för att kvinnor och män fritt ska kunna välja arbete, relationer och familj – utan att kostnaderna och riskerna blir orimligt höga och ojämnt fördelade.
