Hem / Nyheter / Ofrivillig barnlöshet – en central och ofta förbisedd fråga

Ofrivillig barnlöshet – en central och ofta förbisedd fråga

Skrift 4: Ofrivillig barnlöshet – förekomst, orsaker, behandling och konsekvenser belyser varför infertilitet måste ses som mer än ett individuellt medicinskt problem. Skriften är författad av Aleksander Giwercman, Eva Elmerstig, Lars Rylander, Margareta Kitlinski och Kristine Koppelhus – forskare och experter verksamma i ReproUnion. Läs mer

Infertilitet – ett vanligt och underskattat folkhälsoproblem

Ofrivillig barnlöshet påverkar 15–20 procent av alla par i reproduktiv ålder, vilket gör det till en av de mest utbredda kroniska sjukdomarna bland vuxna i åldern 25–44 år. Mot bakgrund av dagens historiskt låga födelsetal visar skriften att infertilitet i hög grad också är en strukturell demografisk fråga.

Även om majoriteten av Sveriges befolkning önskar två eller fler barn lyckas många inte nå dit. Detta beror inte enbart på socioekonomiska faktorer – biologiska begränsningar, försämrad reproduktiv hälsa, senarelagt barnafödande och bristande fertilitetsmedvetenhet utgör centrala hinder.

Kunskapen om hur ålder påverkar fertiliteten är dessutom låg, och detta gäller både för män och kvinnor.

Medicin, livsstil och miljö – faktorer som påverkar fertiliteten

Skriften tydliggör att fertilitet påverkas av en rad biologiska faktorer: ålder, könsspecifika skillnader, genetik, livsstil och miljöexponering. Många av dessa är möjliga att förebygga eller behandla – om insatser sätts in i tid.

Senarelagt barnafödande innebär att graviditetsförsök ofta sker i en livsfas där fertiliteten redan minskar samtidigt som samsjuklighet, såsom fetma, diabetes eller hjärt–kärlsjukdomar, blir vanligare. Detta ökar risken både för infertilitet och för komplikationer under graviditet och förlossning. Ofrivillig barnlöshet kan i vissa fall även fungera som en tidig indikator på underliggande ohälsa.

Assisterad befruktning – viktigt men inte tillräckligt

I dag föds omkring 5 procent av alla barn i Sverige genom assisterad befruktning, främst IVF. Fertilitetsvården kompenserar därmed till viss del för minskad fertilitet i befolkningen, men den kan inte helt motverka de biologiska begränsningarna. Behandlingarna är resurskrävande, och många drabbade upplever betydande psykisk belastning i form av stress, nedstämdhet, oro och sorg.

En central komponent i Sveriges framtida befolkningspolitik

Skriften visar tydligt att ofrivillig barnlöshet är en nyckelfråga i analysen av Sveriges låga fertilitetstal. Författarna rekommenderar ett breddat folkhälsoperspektiv där reproduktiv hälsa integreras i politiken på samma sätt som exempelvis hjärt–kärlprevention.

Bland rekommendationerna märks:

  • en nationell strategi för reproduktiv hälsa
  • tidigare och mer förebyggande insatser
  • ett jämställt och jämlikt vårdsystem med bättre tillgång till fertilitetsvård
  • stöd för informerade val om barnafödande
  • etableringen av ett nationellt forskningscenter inom fertilitet

Om skriften och ReproUnion

Skriften är framtagen inom ReproUnion, ett svenskt-danskt samarbete mellan universitet, regioner och näringsliv. ReproUnion arbetar för att stärka kunskapen om fertilitet och bidra med evidensbaserade underlag till beslutsfattare. Samarbetet finansieras av EU, Region Skåne, Region Hovedstaden och Ferring.

Senaste inläggen