När födelsetalen faller: Sydkoreas erfarenheter och Sveriges framtid

När Sverige i somras lanserade sin utredning om sjunkande födelsetal blev en sak tydlig: frågan är inte bara nationell, utan global. För att förstå utmaningen på djupet reste Utredningen för en framtid med barn till Sydkorea – ett land som befinner sig i frontlinjen av den demografiska krisen.

Under besöket mötte utredningen koreanska ministerier, Bank of Korea, forskningsinstitut, politiska kommittéer och företrädare för näringslivet. Därtill deltog Åsa som huvudtalare på Korea Population Forum 2025. Syftet var att analysera drivkrafterna bakom Koreas rekordlåga fertilitet och dess sociala och ekonomiska följder – och att identifiera lärdomar som kan vägleda Sverige och våra ekonomiska analyser i utredningen.

Vad lärde vi oss? För det första: Sverige och Korea har mer gemensamt än man kan tro. Båda är avancerade industrinationer med öppna ekonomier beroende av frihandel. För det andra: orsakerna till Koreas låga födelsetal är komplexa och sammanflätade. Höga bostadskostnader, ett pressande utbildningssystem, osäkra jobb och en polariserad arbetsmarknad skapar en spiral av oro och otrygghet – en verklighet som påminner om Sverige, om än inte lika extrem.

En särskilt tankeväckande insikt kom från forskare vid Seoul National University: den extrema urbaniseringen gör att unga ser få alternativ utanför huvudstaden. När konkurrens prioriteras framför familjebildning sjunker viljan att skaffa barn.

Med en snabbt åldrande befolkning och växande generationskonflikter står Korea inför svåra vägval. Pensionsreformer och debatter om höjd pensionsålder har redan skapat spänningar mellan unga och äldre. Hur regeringar hanterar dessa konflikter kan bli avgörande för samhällsstabiliteten.

För Sverige är lärdomen tydlig: demografiska utmaningar kräver långsiktiga, strukturella reformer – inte kortsiktiga lösningar. Och kanske, som Korea visar, handlar det lika mycket om att bygga trygghet som om att skapa incitament.