Utredningens tredje skrift ”Plånbokens makt – ekonomisk standard för hushåll med och utan barn” publicerad
Skriften är författad av Mattias Ossowicki, kansliråd vid Socialdepartementets analysfunktion. Läs mer
I skriften analyseras hur den ekonomiska standarden utvecklats för unga vuxna i åldrarna 20–39 år, med särskilt fokus på skillnader mellan hushåll med och utan barn. Sedan 2010 har fruktsamhetstalen sjunkit kontinuerligt i Sverige. Den summerade fruktsamheten uppgick 2025 till 1,42 barn per kvinna, vilket är den lägsta nivån sedan mätningarna inleddes år 1751. Skriften visar hur den ekonomiska situationen för unga vuxna har förändrats sedan 1980-talet och därmed hur de ekonomiska förutsättningarna att bilda familj har förändrats. Hur har inkomsterna utvecklats för dem som väljer att skaffa barn – och hur de skiljer det sig från dem som inte gör det? Har unga föräldrar i dag sämre ekonomiska förutsättningar än tidigare generationer?
Den ekonomiska standarden har generellt sett ökat för alla grupper sedan 1980-talet – men skillnaderna mellan olika hushållstyper har samtidigt vuxit. Sammanboende har genomgående högre ekonomisk standard än ensamstående, bland annat tack vare stordriftsfördelar. Att ha barn innebär en ökad försörjningsbörda, vilket sänker den ekonomiska standarden jämfört med hushåll utan barn.
En central slutsats är att gruppen ensamstående med barn, särskilt unga kvinnor, har haft den svagaste inkomstutvecklingen av alla grupper. Mellan 1980 och 2024 ökade deras ekonomiska standard med endast 11 procent, jämfört med 93 procent för den arbetsföra befolkningen i åldern 20–64 år. År 2024 hade ensamstående föräldrar i åldern 20–29 år ungefär hälften så hög ekonomisk standard som genomsnittet för hela den arbetsföra befolkningen.
I skriften lyfter författaren att utbildning och arbetsmarknadsanknytning är avgörande faktorer för en god ekonomisk standard. Utan heltidsarbete är det svårt att försörja barn och ha ett eget boende. Ekonomiska skillnader kopplade till bostadsort och socioekonomiskt område är också tydliga – sammanboende med barn i socioekonomiskt utsatta områden har nästan 40 procent lägre ekonomisk standard än motsvarande grupp i områden med goda förutsättningar.
Skriften lyfter även fram hur den ekonomiska familjepolitikens betydelse minskat över tid, hur skattesystemets förändringar i högre grad gynnat förvärvsarbetande och hushåll med förmögenhet och kapitalinkomster än bidragsberoende hushåll, samt vilken roll studiestödet spelar för föräldrar under utbildning.
Mattias lyfter att de ekonomiska förutsättningarna för att bilda familj har försvagats för många unga vuxna under de senaste decennierna. Ekonomiska villkor, arbetsmarknadens utveckling, utbildning, familjepolitik och skattesystem spelar en avgörande roll för deras möjlighet att bilda familj och för Sveriges framtida demografiska utveckling.
Tredje skrift i utredningen om minskat barnafödande – Regeringen.se
